Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och Ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra Ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden.

Bakgrund:Den ekologiska marknaden i Sverige växer i en rasande takt, mellan 2012 och 2013 ökade den totala försäljningen av ekologiska varor med 13 procent. Dock har den ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige endast en andel på cirka fyra procent av den totala livsmedelsmarknaden i landet. Forskningsresultat har visat att marknadskommunikation spelar en viktig roll när det gäller att motivera konsumenten att konsumera ekologiska livsmedel. Det anses vidare vara av stor vikt att denna kommunikation fokuserar på rätt värderingar när det gäller ekologiska livsmedel för att uppnå bästa möjliga respons från konsumenten.Syfte: Syftet är att beskriva vilka värderingar hos konsumenten som budskapet i marknadskommunikation om ekologiska livsmedel ska fokusera påForskningsfrågor:Vilka värderingar angående ekologiska livsmedel är viktiga för konsumenten?Vilka värderingar ska ett budskap om ekologiska livsmedel fokusera på för att väcka konsumentens intresse?Metod: En tvärsnittsdesign med enkätundersökning som metod för datainsamlingSlutsats: Budskap om ekologiska livsmedel uppmärksammas idag inte i någon större utsträckning.

I ett samhälle där människor blir allt mer miljömedvetna, växer efterfrågan på närproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden ställer höga krav på våra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gårdar läggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut på grund av import från andra länder. Ett socialt och ekologiskt hållbart lantbruk är viktigt för den svenska landsbygden. Människor som tillsammans verkar på landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus på Ekologiska lantbrukare och syftet är att visa på vilket sätt lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstå lantbrukarens vardagsverklighet som ständigt är under påverkan av politiken. Uppsatsen är indelad i tre delar där den första delen diskuterar drivkrafterna till varför lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.

Folk blir mer och mer medvetna om den påverkan som bekämpningsmedel har både på människan och på miljön och väljer därför ekologiska alternativ i större utsträckning. Detta leder till att efterfrågan på ekologiska produkter stiger och antalet restauranger som väljer att erbjuda ekologiska produkter som vin ökar. Det innebär också att serveringspersonalens kunskapsnivåer om ekologiska viner och dess olika märkningar måste öka för att man skall kunna svara på gästers frågor.Syftet med studien är att jämföra två restaurangchefers inställning till ekologiska viner och vilka faktorer som påverkar restaurangernas val av vin, samt vilka faktorer restaurangcheferna tror påverkar gästens vinval. Genom en kvalitativ studie av semistrukturerade intervjuer med två restaurangchefer blev resultatet att ekologiska viner och konventionella viner i samma prisklass anses vara likvärdiga i smak och kvalité. De faktorer som påverkar restaurangens val av vin är personalens personliga inställning, gästens val samt det övergripande miljötänket restaurangerna har..

Vi ämnar i denna uppsats att undersöka, om ekologiska produkter har högt eller lågt intresse hos framtidens konsument och orsakerna till detta.VI har ställt oss följande frågeställningar: Har framtidens konsument högt eller lågt intresse för ekologiska livsmedel? Vad är orsaken till graden av intresse? och för vilka typer av argument för ekologiska livsmedel är konsumenter mottagliga? Våra resultat visar att framtidens konsument har lågt intresse av ekologiska livsmedel. Orsakerna till detta beror på bristande kommunikation från butiker och samhället ut till konsumenterna. Andra orsaker är att livsmedel ofta konsumeras vanemässigt, okunskap om ekologiska produkter och oengagemang att konsumera dem.För framtidens konsument är mottagliga argument bland annat, mer information, påverkan på lokal nivå genom ekologisk konsumtion och ekologipoäng när man handlar ekologiskt..

Detta examensarbete är en undersökning av hur många liggbås som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av Växa Sverige och är en enkät som skickades ut till 70 lantbrukare. Användbara svar till undersökningen lämnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, Frigående kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbås per mjölkningsrobot baserade på praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns är robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som kräver minst ett liggbås per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbås per robot och även i önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

Bakgrund: Många har en positiv inställning till ekologiska livsmedel men det avspeglas inte i inköpsfrekvensen av ekologiska livsmedel, utan andra inköpskriterium är viktigare för konsumenterna. Då utbudet på den ekologiska livsmedelsmarknaden ökar för varje år och för att marknaden ska kunna fortsätta växa med framgång är det viktigt för marknadens aktörer att veta vilka konsumenter som köper vad och varför när det kommer till ekologiska livsmedel.Syfte: Syftet är att undersöka i vilken utsträckning studenter köper ekologiska livsmedel. Uppsatsen ämnar även undersöka studenters inställning till och inköpsmotiv för ekologiska livsmedel.Metod: En enkätundersökning genomfördes bland studenter på Uppsala universitet. Totalt deltog 126 studenter i undersökningen.Resultat: Viktigaste inköpskriterierna för livsmedel är att det ser fräscht ut, är producerat i Sverige, har god smak och har lågt pris. Ekologiskt producerat är inte det viktigaste inköpskriteriet för något livsmedel.

Den ekologiska produktionen styrs av många olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en välfärdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen då reglerna främst är skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. Rastgårdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska få beta, få motion och få chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I många fall ses rastgården som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns även problem relaterade till utevistelsen då exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och på så vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller äta upp dem. Det är vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet är högre än den konventionella produktionens på grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsätts i många fall för fler smittorisker på grund av utevistelsen.

För att ett företag ska bli lönsamt krävs anpassning till kundens efterfrågan. Då de flesta kunder tar majoriteten av alla köpbeslut på plats i butiken, blir varuexponeringen i många fall avgörande. Genom att skapa en inspirerande varuexponering som framhäver de ekologiska kläderna kan företag således påverka fler kunder att handla ekologiskt och på så sätt öka efterfrågan. Syftet med vår studie är att granska hur Gina Tricot, Lindex och Polarn O. Pyret exponerar sina ekologiska kläder i butik samt att studera exponeringsmetoder butikerna kan applicera på sitt ekologiska sortiment, för att påverka försäljningen.

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne.

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala.

Att köpa ekologiskt är ingen ny företeelse, men i takt med att både e-handel och efterfrågan på ekologiska varor konstant ökar så behövs det stöd för designers för att kunna möta dessa utmaningar. För att kunna designa e-handelswebbsidor med ekologiska valmöjligheter krävs förståelse för användaren och dess behov. Genomatt kartlägga målinriktade beteenden går det att påvisa när en användare är mottaglig för ett ekologiskt val på en e-handelswebbsida. En mental modell byggs utifrån användares målinriktade beteende och denna kan användas som stöd av designers för att förstå när en användare är mer mottaglig för ekologiska val på en e-handelswebbsida. Denna studie resulterar i en identifiering och kartläggning över när en användare är mer öppen för ekologiska val..

SammanfattningSeminariedatum: 2009-01-08Lärosäte: Mälardalens Högskola, VästeråsNivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpTitel: ?Mycket snack, lite verkstad ? En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel?Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231Handledare: Claes JonssonProblemformulering: Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel?Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning.Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel.

Syftet med denna uppsats var att belysa vilka faktorer som påverkar konsumentens benägenhet att välja ekologiskt producerad mat. En surveyundersökning gjordes bland konsumenter i Stockholm och Luleå. Vår studie visade att den ekologiska matkonsumenten är hälsomedveten, lojal mot vissa ekologiska märken och anser även att ekologisk mat är bättre för hälsan. Studien visade även att det ekologiska konsumentköpbeteendet påverkas av konsumentens attityder och värderingar om ekologiskt producerad mat. .